Quel magnifique Krister!

Oui oui, Monsieur! Oh, mon Dieu! Kvinnor älskar en Fransos och jag älskar Kvinnor - vad vore då mer natureligt än att jag spelar en Fransos i min Uppsala Spexue? Absolut inget, naturellement! Många gånger är de då jag har insett att Det Täckta Könet föredrar en man av börd, från ett annat land. Hur många gånger har jag inte blivit omsprungen på mål-snöret av en Engelsman eller Spanjor? Dessa gånger är väldigt många. Men dessa gånger är det även Ypperligt att jag studerade det ädla Franska språket i min grundskole gång och under mina år på Gymnasieskolans Humanistiska Linje. Jag talar Franska som en inbyggd (Oh, min Gud - dessa ljuvliga Baguetter!) och detta har hjälpt mig åtskilliga gånger. Som den gången då en Engelsman försökte bräda mig inför en Hjärtans Dam men jag sade "Bon Soir, ma Cherie". Ock nu då jag fick rollen som Inspektör Chiraque i Den Stora Uppsala Spexue nu på Valborgs-dagen, denna studenternas högsta tid!

Men en Läsare (och Iakttagare) av rang må också minnas den Franska Litteratur (en magisk Litteratur som ock är bra - ni må minnas min Formel?) och nicka igenkännande. Ehuru den berömde Sean Paul med det svårstavade efternamnet (Sarte - Satre?) är Fransos ock så även hans unge Kamrat - denne Camus och dessa unga herrar, dessa båd, belönades med ett Nobelt Pris (En gåta vars svar = Nobel-pris). Och det finns fler! På medeltiden huserade Victor Hugo i Notre Dame där han skrev sin egna själv-biografi och från Svenska-kurserna på er egna Gymnasiegång ni, Kära Läsare, må minnas Bilogogen/Författaren Zola och hans betjänt Flambert? Mkt spännande anokdoter kan man minnas.

På Återseende!
DS