onsdag 30 april 2008

Ge rum, jag vill opp

Pass på, Du Anders! I kväll är kvällen då Valborgs kvällen är. I kväll är kvällen då det vankas premiär. Jag skall för den försteliga gången i mitt evinnerliga liv officiöst framträda upp-på scen, i förd teatral dräkt, intalande fransoska ståtliga repliker. För folk, god Madames, god Messieur, i kväll är det Spexue! Ikväll skall allting gå af Stapelen!. Ack, vore jag en ynk-rygg, en skälm, en fablös hjärtats Marodör, om jag icke tog denna "chans", denna essans av välutvalda tillfällen och förut-sättningar, och gjorde upp med den Kanaljen Anders, en gång för alla.

Jag säger EDER. Jag förklarar EDER. Jag ståndar här meddelsamt.
Att ikväll är icke endast Valborgs-mässans Afton.
Att ikväll är icke endast premiär för ett udstsökt Spexue inom Uppsala stift.
Att ikväll är icke tölpen Anders allena på scen.
Att ikväll blir det kupp!
IKVÄLL BLIR DET KUPP OCH RÄNKER!
Och dessa kupper skall jag deflorera.
Ja, dessa ränker skall jag handfast forma,
så sant jag är den jag e
och jag äro - FÖR VISSO - Krister Holmér.

Det skall så-visst bliva DUELL. Det skall och-så bliva ENDRÄKT. Nog skall jag - och den genomruttne, halvdränkte, storstinkande älskogsDÖDAREN - göra upp.

Det skall ske på scen.
Det skall ske ikväll.

ADIEU!

Väneligen,
eder,
för alltid och envar,
Krister Holmér

tisdag 29 april 2008

Fjäril Hvingad??

Lyss Opp Lyss Opp ehuru jag scrufwar Fiolen och sjunger en Carl Micael Bellmansk klagosång, ej på vers men ack på Prosa, denna uppfinning af Homeros som ter sig likt Macaloes och Fantastique! Ni må ursächta att mitt Språk kan te sig kanske möjligtvis måhända lite ännu mer Finstämt idag än andra dagar, men detta har sitt anlete i att det jag nu ska Berätta, Förtälja och Förevisa är en Ytterst SorgeSam Historia om en Hvacker ung Gosse och hans Gigantösa Plågo-ande.

Denna Plågo-ande, denne Tyrrann gingo under namnet Magister Bunsenbränner och var, så att säga, tysk lärare på ett Hoegstadium i Westra Swerige, där den Unge Gosse hade sitt säte af Läro. Ack ja, ack JA, Denna Tysk voro icke Själf utan hade sina Cumpaner - De två Dieter und Horst hvilka kallades Dieter und Horst på de tyska lektioner. Och tillsammans de Flina likt Hyenor tillsammans med Tyrannen hvilken gingo under Betäckningen Bunsenbränner. Ni må förstå hvartåt vi må leda. IN I DÖDEN! Jo förvisso, ack javisst. Det voro ditom De ville försända Honom, den unge Gosse. Men med Styrka och Hvärdighet han Höllo sig kvar och är idag den Man ni så tålmodigt och andaktsfullt lyss till.

Fantabulöst, graciöst och Väneligt
Språk-Ekvilibrist K. Holmèr

måndag 28 april 2008

Kolargrop i vårvädret

Denna grop som jag har grävt.
Vad ska jag lägga i den?
Dessa rop som jag har ärvt.
Vad ska jag säga i dem?

Det ryktas om whiskey på havet,
det blåser en stund på min sjö.
Det knirkar och knarrar i navet,
jag undrar om snart jag ska dö.

Denna bok som jag har skrivit.
Vad ska det stå i den?
Denna tavla jag har målat.
Hur ska jag färga den?

Det ryktas om blommor i rabatten,
det virvlar av löv på min gård.
Det blänker vitt och spets i kravatten,
jag flår skinnet på en mjuk liten mård.

Dessa tankar jag bär in om mig,
vad ska det bli av dem?
Dessa drömmar som skär in om mig,
kommer de att sluta sen?

Eller är det här mitt liv,
är det här just jag?
Ensam fången
i en grop
i ett rop
i ett Whiskeyhav.
Är det här mitt öde,
är det såhär det ska va?
Allena i fast
på en gård,
som en mård
i ett trasigt nav.

Skall jag leva såhär,
är det så det är sagt?
Låt mig då spela
de kort Gud har lagt.
För då blir det poker
och bullar och sav,
vi drar damer och kungar
tills alla kläder är av.
Så sluts våra lopp,
hys andfåddhet, men icke hopp!


(c) Krister Holmér

söndag 27 april 2008

Tankar i min Soffa

Dessa tidningar läser jag: Dagens Nyheter och Svenska Dag-Bladet men även Syd-Svenska Dag-Bladet på fianre dagar (=söndagar). Idag gick jag upp tidigt för att baka biskvier. Ohhh vilka goda biskvier det blev. Jag satt där i köket i vårsolen och kokade Kaffe och tänkte på Humlesurr. Surr surr, gick det i Huvudet och då jag läste i Syd-Svenska tidninge lät det SURRRR SURRRR SURRR för då vart Humlan i Huvudet arg. Och varför den var arg? För att jag läste om sex-turism (icke att förväxla åt Sexuell Turism). Se-tursim skapar lidande och gör mig Upprörd. Humlan surrade så högt att jag fick ont i huvudet och lade mig på soffan. Då började jag tänka på den turism jag ägnar mig åt, Sexuell Turism. Och jag tänkte på Hula-Hula-Flickor med bara bröst som jag får kupa mina händer runt och viska i deras öra "Leonor, Leonor" ty så heta de alla. Och de fnittra och vrida sig och be mig att lägra Dem. Eller så är de Blonda Skönheter i Alperna som jag erövrar på en fårskinnsfäll invid en brasa och de säga Inte ens Brasan kan mäta sig med den eld jag har mellan mina ben! och då släcka jag denna eld.

Dessa upphetsande tankar var dagens tankar och av mig får de högt betyg.

Väneligen, erotiskt
Krister Holmér

lördag 26 april 2008

Kulturen, vad är min roll?

Nu är jag Hemkommen ifrån Uppsalas Stdads-Centrum efter en kvick suschi lunch (min andra) då jag har funderat och funderat. "Men snälla Krister tänker du alltid?". Ja, det gör. Jag tänker ofta och jag tänker Bra och jag tänker mycket. "Men Krister vad har du tänkt på nu?" Jo jag har tänkt på Lars Noréns nya Dagbok och vad den handlar om. Den handlar om Kulturen och människorna i den. Är jag en av de? Eller är jag inte det? För jag är i kulturen minnsann men jag är inte omnämnd i denna Dagbok som jag läste igår. Jag har enbart sett Herr L. Norén en gång och det var för ett år sedan då jag skulle till Kungliga Teatern Dramaten (="Dramaten" i vardagligt tal) i Stockholm. Men det är ej tillräcklgt för att bli smädad, eller att bli en del av Kulturen.

Ehuru jag kommer att börja Smäda även i min Dagbok vilken är denna Blogg och då ska min, så att säga, rennomé stiga i värde. Vanligtvis är jag en Gentil (=konsultera nedanstående in-lägg för utvecklande) ung man som skriver med lena silkesvantar "Oh krister kan du inte smeka mig med dina vantar?" men nu ska detta ändras på "Oh krister slå mig inte med dina vantar!". Jo, nu ska jag slå er allihopa och jag Börjar med Anders i min Spexue grupp:

Anders din smutsiga lilla p*tt, komma här och domdera och säga "Krister hämta kaffe". Nästa gång kan du väl hämta eget kaffe lilla p*tt-pojke.

Fortsätting följer, var så säkra.

Smädelsefullt och smädelikt
DS

Jag väntar eder tyst minut

En tingest gör mig obehaglisk till mods. Det har redovisas i all media, som jag då och då följeer för att således hålla mig utsatt, att en 42-årig lastbilschaufför har bortanfört och mördat en unge flicka. LAstbils-chaufförererna har tagit sitt ansvar och hållt tyst minut. Nu kan jag åter lita på dem.

Men 42-åringar! Jag väntar fort-farande på er tysta minut! Hur skall jag, ung, gentil herre, oskuldsfull och käck, kunna röra mig oberört och obehindrat på stadens (Uppsalas) alla gator och torg, när jag vet att alla 42-åringar kanske är mördare?!!! MÖRDARE!!!(?) Gör avbön säger jag. Håll tystnades stund i era hjärtan! Visa för svenska folket att ni är de omörderösa människor ni så gärna vill göra er sken av att vara. Håll tyst minut, och bevisen således era goda hjärtan, era rena uppsåt och era vackra själar. 42-åringar, jag väntar eder.

Väneligen, men bestämt,
Krister Holmér

fredag 25 april 2008

Le revanger

I min ungdom blev jag skändad
nu tar jag min revansch
Jag skriver er på fula näsor
ni har ingen chans
För nu är det jag som äger kaveln,
nu är det jag som skriver ord
Aldrig mer ni petar mig i navlen
eller hotar mig med mord
För jag ska exponera er
och presentera sannheten,
jag undrar om ni tänker mer,
på vad ni har på era samveten
För här är jag
och där är ni
Jag är bra
och ni är tvi
Usch och fy och skurkpatrask
Svin och pack och strutsat*ask
Det är vad ni är
och jag är här
med pennan i handen
och hämnd i barmen
Pass på, skändare
Här kommer Kristers HÄMNARE!!!


CopyWright Krister Holmér

torsdag 24 april 2008

N*kenhet och jag

Jag står här påklädd
I min rustning av Stål
Den får inga hål,
kan inte brännas på bål

Men nu tar jag av den
Jag är blottad och bar
En helt n*ken karl
utan några svar

Naken och svag
står jag inför Eder
Utan min heder
Bryter mot alla seder
har inga kleder

Men det som blottas
är inte mitt kön
i dunder och dön
och inte för lön

Ty det är gratis jag blottar min själ

(COPY)Wright Krister Holmèr 2008

Till lägg om min uppenhjärtlighet

Det har under-rättats mig att även Roausssaue var väldeligt uppen-hjärtlig i sina Memoarer. Denne franske fransoshärre hade dock icke Internet. Med andra ord tjänar han, för mig Krister Holmér, som ett förgångar-ljus och en insperations-källa. Men ändock, jag, Krister, är först på Internet, med denna fasansfulla och tillintetgörande rätt-fram-het.

Lid med mig läsare. Lita på mig. Vagga mig. För här ÄR jag. Här "står" jag N*ken för er!

Väneligen,
Krister Holmér

onsdag 23 april 2008

Skändad i Prag

"Gossar små kan vara så grymma så!" Så sant som det är sagt kan även Gossar vara grymma för jag var med i ett bagarlag förut och där blev jag mobbad. "Åh Krister vilka fina vaniljhjärtan" lät det inför mig men bakom ryggen var det "Åh Krister är en sån pajas". Men vem var en pajas? Inte Krister utan Sebastian som var BagarMästare i Bagarlaget och var en ond Djäv*l som bara försrstörde. Som på vår resa till Prag (Oh Tjeckien, detta underbara land!) som tilldrog sig min första vecka i bagarlaget. "Följ med Krister så lär du känna oss bättre". Och det gjorde jag! För det bästa JuniorBagarLaget i staden ville jag vara med i och klart jag ville lära känna dom! Tömde mitt sparkonto gjorde jag och Pilsner drack vi (Fakta: Pilzen är en stad i Tjeckien ehuru Pilsner fåptt sitt namn) och dessutom även Starkare Drycker. Till slut blev jag så fuller, för första gången i mitt liv, och livet snurrade och var rent Ljuvligt och jag Skrattade! Åh vad jag skrattade! Jag var så lycklig och så gick vi tillbaka till vårat utsökta Vandrarhem och det var då jag blev Skändad. Det var när jag ramlade i trappen som de tog tag i mig och bar in mig i duschen och där låg jag och skrattade medans de klädde av mig för det kändes som ett Äventyr! Men så var jag naken och då Skämdes jag, jag Blygdes fäör min kroppp och det var då det hände. Jag skakar och gråter för att tänka på det, tänk då att nämna! Men jag var naken och de drog ner sina byxor och Sebastian var först och de turades om att pissa på mig där jag låg naken och skändad på ett iskallt golv. Och vad de pissade! Som om det aldrig tog slut och där låg jag, kall och skakandes och vad jag grät! Jag grät tills jag inte hade nån röst och då hade Pisset redan torkat in och jag stank och då kräktes jag. Jag kräktes upp all Pilsner och saltkringlor och där låg jag tills städerskan (eller säger man lokal vårdare?) hittade mig och duschade av mig allt piss och kräks men en sak inte försvann: Skammen. Skammen av att vara skändad.

Och än är den kvar, den skammen. Men säg mig: skulle någon annan än en hjälte berätta det här på Internet? Kära läsare - ni är mitt allt.

Öppenhjärteligt
K. Holmér

Jag vill opp, jag vill opp

Solen spricker upp
uppe i uppe uppe Uppsala
Och knoppen den sticker upp
uppe i uppe uppe Uppsala
Oh, Ulla, min Ulla,
här kommer våren,
Ah, Ulla, min Ulla,
där springer fåren
Åh, Ulla, min Ulla
kom låt oss k****a
här uti solens sken,
kom låt mig kyssa dina ben,
uppe i
ända upp i
uppe uppe Uppsala


(c) Krister Holmér

tisdag 22 april 2008

Krister o Kristyr, nästan samma ord.

Mången är de vänner som konstaterat mig att "Oh Krister, du är en hjälte". Och svaret är ja men min BagarHandledare Thorbjörn har avrått mig från mitt examensprojekt och uppsats D, nämmeligen att baka världens största vetebulle. En bulle på 4 meters diameter skulle tydeligen vara allt för stor för även den största (och första!) bak-ugn. Därvidom skall mitt examensarbete ej längre att ha som mål att nå in i Guinnesse Book af Rekord utan istället vara en Uppsats D om kristyrens funktion i Västerlandets bagerikonst under 1600-talet. Jag har Redan besökt Uppsala Kungliga Referens-bibliotek och sökt informationer. jAG fann många.

MVH (Mycket Väneliga Hälsningar)
Krister

Här fäktas jag bland kvalen

Harmoniserade gudinnor
gudINNOR
Oh - förbarmen eder
över mig

Poeten
Kakan
Sakta bakas vi
Ligga stilla här
och vänta
Ligga sakta där
och flämta
Efter luft,
efter fläkt
Frankt fiskande
efter något att beröra

Poeten
Kakan
- Vem är jag?
Skall jag bakas här,
till intet, till stoftet,
skall jag blott lysa
likt en sansad månes stråle?
Skall jag icke skakas där,
till skärck, till offer,
skall jag blott hysa
ett stilla dövat sinne?

NEJ!
TY, jag är EJ kakan!
"Men Vem är du då?!"
Jag är POETEN!

Jag svingar mig från famn till famn,
jag slungar mig från arm till arm,
jag lägger till vid hamn,
och lämnar den snart åter

Jag känner vinden plufsa mina vackra kinder,
jag känner brisen svepa i mitt hår
Jag känner fingrar smeka alla kvinner,
jag känner något försvinna under tår,
ty jag går,
jag är poeten
och jag går
icket vetande
om jag bara gör
eller om jag får

För LAGEN
skall icke hindra mig,
icke heller HARMONIEN
Jag skall vara känslans segel,
jag skall vara rusets spegel,
jag skall vara pumpblodets ådror
hårt spända för kärleken,
stadigt styvnande för kamp

Icke är jag MÅNSTRÅLE mer,
jag är vad jag är
och nog är jag HOLMÈR!

Så gudinnor,
åh, GUDINNOR,
lägg bort harmonien,
lägg bort sista lugnet,
kom ystert över mig,
för Barmen eder hit


CopyWright Krister Holmér

måndag 21 april 2008

Ett Kortfattat Sammandrag

Många är de saker på mitt bord, likt omjölade bullar de ligga och jäsa, spridandes en Himmelsk Doft som likväl skulle kunna förtas för en Djävulsk Stank? På min ära, så må tingestarna förhålla Sig att jag, Krister Månstråle Holmér har för många omjölta bullar legandes ovanpå mitt bord? För att reflektera kring detta i en analyserande akademisk analys (AAA) har jag komponerat ett poem. Detta får ni Läsare dock ej beskåda, ty det ligga mig för nära om hjärtat. Men här får ni ett Sammandrag:

1. Mina Studier, som nu inbefinner sig i en Kritisk Fas: Skrivandet av en Uppsats D i det ädla ämnet Bagarmästeri. Denna uppsats ska presenteras i Guinnesse Bok af Rekord där de ska skriva om ämnet för min Uppsats: Det praktiska utförandet av världens största vete-bulle: 4 m i diameter.
2. Min Uppsala Spexue. Ack så lustyig, ack så livad. Men så trind och tidsbegärande.
3. Min nyfunna Harmoni. Gör den mig till fånge eller gör den mig fri? (Oups detta var en del av dikten... Oups!!) Ska jag vara Månstråle eller ska jag riva alla Pamfletter? Riskerar Månstrålen att förblinda poetens vässade blick? Åh vad jag önskar att jag titta i Facit fick (Oups igen!!!)
4. Min Erotik. Detta kanske torde te sig en skam, men den senaste veckan har jag endat idkat Könsligt Umgänge tre gånger vilket jag annars hinner med på en natt. Lusten har sviktat och min P*enis likaså. Endast i drömmarna är den så Vild som den borde vara,.
5. Den eventuelltovis stundande Rättsprocessen mot C.E. Vad göra? Låtas ryktet dras i smutsebn eller vara en Ädel Man?

Frågorna är många, må svaren vara långa.

Hälsn.
Krister Månstråle (Men hur länge till?) Holmér

Ävenledes frallan har en undersida

Sen sist vi talte, kära frände, har jag känt mig en aning olustig till mods. "Nej, hu, Krister! Vadan detta?" Jo, det har sin gruvliga - om än inte helt oangenäma grund - i två tingestor. Låt mig bereda er (gör ni här en perflex reflektion över att man även bereder en deg i en matberedare innan man bakar den till ett fylligt bröd, så icke mig emot) en förklaring.

Den första och största anledningen är att jag icke vet hur jag skall förehålla mig till min renkarnation. Jag har ju - i gudomarans och gourmandernas franska tecken - blivit född på nytt. Brunnit som det sotade brödet och återuppstått som den mustiga fenixbrödet, som ligger platt i askan, men sen med jästens kraft reser sig ånyo. Jag är nu icke endast poeten och bagaren Krister "Holman" Holmér. Jag är ävenledes således Krister Månstråle "Holman" Holmér. Och jag veten icke - hör mig: JAG VETEN ICKE! - huru jag ska förhålla mig till detta. Det smärtar mig.

Visst - jag är icke endast poet. Jag är POETEN. Men ändock. Vad ska jag ta mig till med all denna HARMONI?!! Vart skall jag ruva dessa HEMLIGHETER?

Skall jag bära detta gyllene ok, eller ska jag lägga det av mig?
Svaren äger jag icke. Endast frågorna. (Snälla kommentera om du har facit!!!!)

Så till ett annat problem, även det med dubbel ägg. Ena ägget smakar gott och juvligt. Andra ägget är beskt, härsket hugger dig (=mig) med näbben.

En god vän till mig - en underbara Människa - har nämeligen underrättat mig: Claes Eriksson, den gamle galenskapande komikhumoristen, driver gäck med mig, Krister Månstråle Holmér, i sin senaste Swhow "Solo". Det både glädjer mig och gäckar mig att jag har nu hr uppnåt denna status som bagare och poet att jag kan göras till allmänt åtlöje. I ett nummer i denna Före-Ställning imiterar han mig nämligen, med bagarmössa på huvudet, läsandes ett poem om bakandet av bröd och bullar. Smicker, förvisso. Men även smicker äger vassa kanter.

Ännu är jag dock osäker på om - och i såden fall huru - jag skall vidaregå med detta. Alternativ jag innehar:
1. Röra upp himmel och h*lvete, för att få min ära betygad.
2. Låta saken bero på.
3. Ha överseende med smädelserna, men stämma C.E. för copywrightbrott.

Väneligen,
men lite bekymmerligen,
eder
Krister M. Holmér

söndag 20 april 2008

Shiva, Ganesha - jag kallar Eder

De som känna mig de säga: Krister - en gourmand! Och då måste jag tillstå: Ja, det är jag. En sann Gourmand i ordets Franska Anda (se nedanstående inlägg när Ni läst detta för lite Fransk Information). Endast den krog med två eller fler stjärnor i Guide of Micheline förtjänar mig som gästr, ehuru mitt smaksinne är mycket utvecklat. Dock är jag Student och som sådan per definition en Monätär Fattiglapp, en Fattig Riddare av Överlevandets ädla konst. Minns ni månne Per Oscarsson i K. Hamsuns egenregisserade Svält?

Och som sådan Medellös Obemedlad, måste jag då och då eller ännu mer ofta kompromissa med mitt sinne för Smak och inmundiga sådan förplägnande Spis att den ej nå upp till min - så som Tyskarna säga - Kvalität. Och i detta fall syftar jag på Grillbar Maxx i Uppsala Centrum. Men låt tankarna vandra en smula, följ med mig på en psykadelisk Transcendent Resa in i det förgågna. Låt Kalis åtta armar omfamna dig, låt Shivas trollflöjt Förblinda dig, Trollbinds av Hanuman med apansiktet och hans historier om svanar utan ögon och bär stora som sagans Jättepersiska! Ty jag har sett Ljuset, eller ett av dem idag. Krister holmér d.ä. är försvunnen och skåda Krisiter Holmér d.y. - även känd som Krister Månstråle.

Eljest jag idag inmundigade en Välgrillad Burgare på Baren blev jag närmad av en ung dam med hår som vallmo och ringar i öronen. Hon slog sig ned vid mitt ensamma bord och talte om en Dold Dimension som ej ögat, ej örat kan se. Hon gav mig otaliga Broschyrer och mitt nya namn. Detta är Allt För Starkt för att tala om Djupare men inom mig finns nu ett Djup som ej kan anas, ick heller Skådas. Detta är något jag egentligen ej får tala om, förutom i mina drömmar och i Dikt. Låt detta vara vår hemlighet. Låt detta vara en viskning i vindens högt dånande sus...

Drömskt, andligt och Väldeligt Väneligen
Krister M. (nyfödd)

lördag 19 april 2008

Quel magnifique Krister!

Oui oui, Monsieur! Oh, mon Dieu! Kvinnor älskar en Fransos och jag älskar Kvinnor - vad vore då mer natureligt än att jag spelar en Fransos i min Uppsala Spexue? Absolut inget, naturellement! Många gånger är de då jag har insett att Det Täckta Könet föredrar en man av börd, från ett annat land. Hur många gånger har jag inte blivit omsprungen på mål-snöret av en Engelsman eller Spanjor? Dessa gånger är väldigt många. Men dessa gånger är det även Ypperligt att jag studerade det ädla Franska språket i min grundskole gång och under mina år på Gymnasieskolans Humanistiska Linje. Jag talar Franska som en inbyggd (Oh, min Gud - dessa ljuvliga Baguetter!) och detta har hjälpt mig åtskilliga gånger. Som den gången då en Engelsman försökte bräda mig inför en Hjärtans Dam men jag sade "Bon Soir, ma Cherie". Ock nu då jag fick rollen som Inspektör Chiraque i Den Stora Uppsala Spexue nu på Valborgs-dagen, denna studenternas högsta tid!

Men en Läsare (och Iakttagare) av rang må också minnas den Franska Litteratur (en magisk Litteratur som ock är bra - ni må minnas min Formel?) och nicka igenkännande. Ehuru den berömde Sean Paul med det svårstavade efternamnet (Sarte - Satre?) är Fransos ock så även hans unge Kamrat - denne Camus och dessa unga herrar, dessa båd, belönades med ett Nobelt Pris (En gåta vars svar = Nobel-pris). Och det finns fler! På medeltiden huserade Victor Hugo i Notre Dame där han skrev sin egna själv-biografi och från Svenska-kurserna på er egna Gymnasiegång ni, Kära Läsare, må minnas Bilogogen/Författaren Zola och hans betjänt Flambert? Mkt spännande anokdoter kan man minnas.

På Återseende!
DS

fredag 18 april 2008

Skall det nödvändeligtvis vara Radion?

Det har sagts mig att det måste vara radion. "Oh, Krister, Det måste vara radion!" Men är det verkligen så? MÅSTE det vara radion? Jag svarar häremed - i ett essayistiskt provförsök till en slutsats - ett renodlat tveksamt och rungande JA. Eller... Nej. Det måste ICKE vara radion.

Ty - betänk sålundom: Det skulle även kunna vara tidningarna. Själv läser jag aldrig kvälls-tidningarna (förutom på Söndagar, då de har bak-special i sina bi-lagor), då jag tycker att de far med omoral, osans och och indeskrution.

Vart villen jag då komma med detta resonemang? Tomma flarn i luften, månne? Då rakt icke. Jag, K. Holmér, bagarlärling och månghövdad älskare, försöker driva ett tesens resonemang. Jag går i bräschen för en nymodern och postintellektuell försvarsattack, för det nya mediumet Radion.

Ja. Det spelas ett och annat som kan uppfattas smetigt. Jo. Det sänds en och annan pratstund som skulle kunna nedtolkas till att vara ett sammulsarium och idioters idiotiska idiotier. Men - där till - där ut över - bred-vid - allt detta finns även P2.

P2 stå för kvalitet. P2 står för romantik och vackra stunder. P2 representerar allt som inte MÅSTE vara radion. Det MÅSTE vara radion då jag bakar. Och det MÅSTE vara P2 när det måste vara radion. Men icke då jag idkar älgskog, då lyssnar jag till min Best of Creedence skiva, som min vän Frej nyligen återbördat till mig, efter tre års ihärdigt lånande.

Min slutsats är alltså: Det kan faktiskt vara annat också. Dömen icke den som kastat första stenen, ty den som stenen kastat lång har även han eller hon ett poem i hjärtat.

Väneligen,
Krister Holmér

torsdag 17 april 2008

Tillkännagivelse en Torsdag

Hej mina Vänner!
Nu har dagen då äntligen kommit! Eller det kanske var igår.
Nu har jag då registrerat mig på det Världsomspännande Internet-nätverket Facebook. Hela detta inlägg är en Länk till tidigare nämnda Webb-Nätverk. Ni kan finna mig där Kära Läsare och det är bara att söka på mitt namn som é Krister Holmér.

Ett regnmolns Byxor

Gossar små, fly ur spår!
För här kommer jag;
En vacker ung man på tjugofem år

Håret är så gyllenbrunt
Javisst javisst!
Axlarna de är så breda
Ack ja, ack ja!
Rösten är så grov och karg
Ja på min ära, på min ära!
Men kan då denne man
på kvalets tunga stenar bära?

Ett svårt dilemma
kan du finna här
En gordisk knut
jag i fickan bär
Ty tre kvinnor tävla om min gunst,
tre är de som vill ha min Brunst

Först är väna Leonor,
erotisk blick och korpsvart hår!
Sedan komma den ljuva Sabina
Oh, min Gud! Hennes bröst är fina
Sist men inte minst -
min bagarfröken
Sval som is, men het som öken!
Ve mig stackare,
ty min p*enis är en
Jag behöver minst tre,
har jag på känn

En för varje kvinna
som vill ha mig kär
Och kanske en extra
om någon på hemligheter bär

Ett angenämt problem, javisst javisst
Men måste någon komma sist?
Kan vi inte förlusta oss allesammans,
håret och Barmen och fröken och jag?
Då skulle mina sexiga drömmar besannas
Här och nu och just Idag!

(C)opywright K. Holmér

Den femtonde ungdomen

Varför fick jag aldrig någon moped, mor?

Var jag för liten och för tunn eller för lortig om mun?

Varför fick jag aldrig någon moped, mor?

Var jag Elak och stygg, gjorde hyss bak din rygg?

Varför annars, fick jag aldrig någon moped mor?

Tror du att jag skulle köra över stackars trasten,
tror du jag skulle motorisera i starens vackra bo?
Tror du jag skulle sluta städa rummet och slänga kvasten,
tror du att jag skulle på ren pin köra ut från en bro?

Kan du säga mig mor, varför jag aldrig någon moped?

Jag kunde ha brummat omkring,
sladdat vådligt i ring.
Jag kunde ha skjutsat damer där bak,
eller låta dem sitta fram på mitt flak.

Oh, mor, MOR; Varför gav du mig aldrig någon moped?

Var jag för vild och burdus inomhus?
Var jag för blid och timid?
Gjorde jag dig ont,
var mina teckningar fula?
Gillade du inte figurerna,
blev det för mycket av det gula?

Snälla snälla snälla mor - varför i guds namn fick jag aldrig någon moped?

Jag vet att jag var rädd för cyklar
och bilen ville jag aldrig åka i,
men kunde du inte gett mig den chansen,
var du tvungen att låta bli?
För idag vitsade Anders på vårt Spexue,
om hur han alltid åkt moped och ätit kex.
Vad skulle jag vitsa om då,
HUR KUNDE DU GÖRA SÅ?!!

Oh, kära mor,
du har gjort dig till Anders lycks smed
när du förvägra mig en ny moped.


(c) Krister Holmér

onsdag 16 april 2008

Modernistiskt romantikvårpoem

Var var vandraren?
Längs långa längor,
vid vattnets vik
Var vandrade vi?
Tippe tapp på trottoaren,
surpe slurp ur samovaren

Så strosar strosaren
i käckt kavata kängor
rött rosandes rik

Tänk, trinda tussilago!
Gul är gatans guld
Se,
här hastar
stadens stjärna
hemskandes huld

CopyWright Krister Holmér

Dagen idag var Underbar!

Ännu en dag och ännu en God Nyhet! När jag idag efter avslutat värv strosade hemåt i rask takt var det något som fångade min blick där i dikes-kanten. Gult var det, skinandes i vår-solen likt renaste gull! Jag böjde mig nedåt för att se efter vad detta må vara, ock döm min förvåning om det inte var en Tussilago. Ni må icke tro mig men jag far ej med osanning! Jag, Krister Holmér, har hittat årets första Tussilago i Svea Rike. Jag blev så till mig att ni må tro att det inte var sant. Jag blev så excalterad att jag hejdade en förbi-passerande Joggare (en utsökt ung Gosse) och bad om att få låna hans mobil-telefon. Och då ringde jag lokal-tidningen. Ja, detta är sant. Jag ringde till Uppsala Curiren, där jag gjorde min prao-period i nionde klass, och sade vad som hade inträffat. Och tro det eller ej, men de kom på stört! Och lite blixt-blixt och skrap-skrap och sedan försvann de tillbaka till sin Tryckpress! Så mina Kära Uppsala Läsare, imorgon kan ni till ert morgonkaffe och måhända (åhå åhå åhå) eder MorgonMazarin kommer ni att kunna njuta av ett portärtt av Mig och min Tussilago, i båd Skrift och Bild. Åhå åhå, saker börjar ljusna, även för denne Poet!

Uti vår hage

Jag haver nu rann-sakat mig Själv. Fortfarande är jag ack så sviken, men jag låter mig icke hindras därinav. Jag har beslutat att förlåta Er alla.

Vi skall göra ett nytt försök med en stor bloggar-rencontration! Ett spektakel ska det till. Kanske var jag - min arma diktarsjäl - blott allt för Impulsiv, så som således poeter kan vara. "Ja, Kanske Krister, var det så!"

Denna gång skall vi planera! Jag antager på mig detta ansvar. Ett Spektakel, ett STORARTAT spektakel ska här bli! Jag skall baka bakverk som vi skall äta och jag skall författa dikter som jag skall läsa för Edor! Och kanske en sur-pris. "OH, Krister, berätta vad det är!" Ja, okej. Kanske kommer jag sur-prisera er med ett utdrag från mitt Spexue. Då blir det bullar, poem, glada Spexue-skratt, utbyte av goda bloggar-minnen, samt kanske lite bus!

Låt mig återanvända om detta, om tid och plats och dag och rum. Så mötas vi där!

tisdag 15 april 2008

Sviken

Varför kom ni inte
Varför ville ingen träffa mig

Blogg-träff

Till alla mina Blogg-Läsare vill jag ge ett AnspråksLöst Förslag!:

Idag är en fin dag ehuru det är en vår dag! Och vet ni vad?! "Nej Krister svarar ni vi vet inget alls!" Jo idag kan även bli vår dag! Först har jag Spexue-praxis på Västgöta Nation här i Denna Vaqckra Stad (=Uppsala) men sen ska ni få träffa mig! Ja det är sant! Nu blir ni glada och ler, ni ler lika brett som Jag gör nu! Fäör jag leer och jag är glad och nu är solen kommen hipp hipp HURRA! Åh, ni må mig ursäkta men jag blir så Exalterad.... Er Spexuear-kung o9ch hans Undersåtar (=Ni).... Vi ska ses på Conditori Victoria i Uppsala klockan 17 och sen ska vi Promenera i denna stad, denna Studenternas Underbara Stad i vårsolen tillsammans.... Och snälla Läsare, ta med er era digital-kameror ehuru jag saknar en själv.

NSrat så ses vi
Eder Krister

måndag 14 april 2008

En Vals som Går i Gyllenbrunt

Blott två ting är gyllenbruna -
min kalufs och nybakt bröd
Blott två ord på livets runa -
det ena hopp, det andra död
Klockor klämta,
ord är fula
Men här jag,
en sann poet
Vem ska hämta,
vem ska pula?
Det ska jag,
i livets smet
Hem till mor,
hem till Far!
Längtan, längtan,
längtan drar!
Bort mot kistan,
längs med berg
Gyllenbrun, det är min färg

(CopywrighT) 2008 HOLMÈR, KRISTER

Spexuear-kungen

Svassar gör jag
ståtlig som en fura
Passar gör jag
till att spexuea, ej att mura

Det är dipp - dipp
Oh, Mon dieu!

Levererar
är vad jag gör
Stringent
är hur jag för
Runt i dansen,
akta svansen
Djäveluen är här idag,
och han är ond, men inte jag

Det är skipp - skipp
Oh, Mon Dieu!

Skratten ekar
när jag säger min replik,
Anders bleknar
ty, han är blott en relik
Huvudrollen knep han,
men jag är nog den man
som väl på scen
ska svänga mina ben
Tills publiken i kö
endast andas spexue
Och nån ung mö,
frågar mig och inte Anders,
om jag vill ha sex

Jag svarar:
Det är tripp - tripp
Et oui, Ma Dieu!


(c) Krister Holmér

Endast skuggors feeri

Här ligger jag
den skadade poeten,
med bandage kring huvet
och stjärnor kring planeten
Den snurrar och sirrar
och bildas ett hack,
djupt in i pannan
var det nåt som sprack
När John Fogerty på en glänsande affisch,
föll ner och skadade Mich
Det ilar i mitt sår
och isar i min själ,
är det ondskan som nalkas
vill nån ha mig ihjäl?
Det pickar på mitt fönster,
uppenbara mönster
Jag tror nån kommer,
jag hör de flaxar utanför
Jag ser tre fåglar,
som flyger och skränar så som fåglar gör
Är det mig de vill ha,
är jag det byte de jagar
Är det mig de ska hetsa efter,
som stackars åkersorkar uti hagar
Ändå reser jag mig
från min sjuka bädd,
ändå ställer jag mig där vid rutan
skadad men beredd
Jag höjer handen
och lossar haken,
in dundrar svartglänsande korpen
så stor att jag aldrig sett maken
Han sätter sig på dörrkarmen,
jag känner tomhet, jag känner harmen
Sen viskar den
med sluten näbb innan den går
"Leonor, Leonor,
du fantiserade om hennes hår"
Och sen när fågeln flugit har sin kos
ligger jag i sängen, som krossad till mos
Hur kunde ondskefågelen säga mig,
det jag aldrig förtäljer någon annan
Syns det i mina röda ögon?
Går det att läsa i såret i pannan?
Att varje natt
drömmer jag om Leonor,
hur vi mjölar
och hur vi älskar
tills det går och går och går
Skamset somnar jag
med hennes namn på min läppar,
jag drömmer oroligt och modernistiskt,
om djupa dalar, långa käppar,
om att baka
naken och fri
om att vaka
då allt, allt är förbi

(CopyWright) Krister Holmér

lördag 12 april 2008

Nattståndna Funderingar

Ädla krigare och vackra jungfrur -mina läsare kort och gott. Om ni som jag läser i mass-media, har ni då läst om denne man jag aldrig kan minnas namnet på? Med mass-media menar jag de dagliga nyheterna i tidningen Dagens Nyheter och så min egna Favorit Svenska Dag-bladet dit jag skickar mina insändare som ibland blir pubblicerade (eller puppade som vi i branschen säger lite vulgärt, ni förstyår säkert) och ibland ej. Men denne man vars namn jag nu kom på, han heter Theodore Callifatides och han säger saker ibland som får mig att tänka. Och just nu tänker jag: vad är humor? Är det humor att förnedra? Ja i de fall där Auguste förnedrar den Svenska Adel i Svarta Fanor men det finns också faror! Som den i humorn då jag i min ungdom kallades för Monkey-Man (=Apmänskan) och de slog mig tills jag blödde och tårar flöt ur mina ögon. För i den humorn fanns bara den svartaste förnedring och skam. Men vissa saker ändrar på sig för nu har jag fler Vänner än de flesta. Revanchen är stark och ingen som kan skratta åt mig spelar nu längre nån roll!

På Återseende och Mycket Väldigt Väneligen
DS

En Enkel Förfrågan?

Ädla läsare & vackra damer jag skriver till er från min sjuk-säng och på televisionens fjärde kanal skvalar televisions-programmet Kör-slaget (Hehe Kön-slaget *AJ!!!*) och då tänker man tänk om jag vore med i en Kör? Det kanske jag ska göra när jag tar farväl från min Uppsala Spexue-Grupp efter Min Uppsala Spexue måhända? Man kanske skulle invitera sitt stolta Bagar-lag till detta kör? Ty vi Äro Uppsaliensare allihopa och därom måste vi vara Män. Annars vore några av oss Kvinnor och då skulle vi icke längre ha allting gemensamt?

Undrande funderingar
Krister Frågviss Holmér

Olycksaliga öde

Ajaj! Man över-bord! Man skadad! Nu ska jag förtälja vad som har in-träffat:

Klockan stod på 5:57 i morse, bara tre minuter innan jag som vanligt skulle stiga upp för att sätta en deg på jäsning och kanske skriva ett poem. Då - med ett dunder och med ett brak - som om åskan åtföljd av blixten föll mot mig - rasade från himmelllen min John FOgerty Plansch i megaformat ner!!! *pustar skrämt* Denna, min näst käraste ägodel, satt som sig bör rakt ovanför min säng, min silkespaulun. Vad kan ha hänt? Har bakvätskan ångats upp mot pappret, lösgjort den från nålarna? Har månne något av mina nattliga äventyr ruskat den lös från sina fattningar? Intet står mig klar. Intet, för det att ty jag fick den, rakt i ansiktet.

Känner ni - god damer och herrar - till det engelska uttrycket "Paper-Cut"? Ett skärskott, ett riktigt anfall, orsakat, utfallet, av ett pappersark. Tänk er då ett monstuörst massivit ark, med den vackre och oh så stilige Creedence Clearwater Revivlesångaren John Fogerty på. Det var en himmelsk tur att jag som vanligt sov med solglasögonen på, annars hade jag kanske varit blind vid det här laget. Pannan däremot gick det dock desto mera sämre för. Ett stort jack, ett hack - en fåra. Av blodigt var och poetns smärta - så framlever jag nu mitt liv.

De två saker jag kan trösta mig med - trotts detta olycksaliga öde som endast en sällsamt olycklig och upphöjd bagarpoet - är att FOgertyplanschen skadede sig klarade sig oskadd och att den sköna sjuktsköterskan, en vän Dam, som sydde såret i min panna på akuten, gav sig min adress och utlovade att vi någon gång under våren skulle dela en saftig kringla.

Väneligen men skadad,
Krister Holmér

Ståten & kvalet

Den ena handen
vet vad den andra gör
Men jag vågar inte titta,
tänk om jag rodnar,
tänk om jag stör
Den ena handen
gör vad den andra vill,
jag blygs att se efter,
men aldrig
att den ligger still


(c) Krister Holmér

fredag 11 april 2008

En PopulärKulturell Bekännelse (PKB)


Nej nu mina kära Läsare ska jag prata med er om en Allvarlig Sak *S* Ni äro många som har undrat "Den där Krister finner han bara inspiration hos De Stora Klassikerna eller stiger han då och då ned till, så att säga, fotfolkets nivå?" och svaret är: ja, men bara ibland. Ni som läser denna Blogg vet redan vilken relation jag har till John Fogerty och hans blues-orkester Creedence men kan de räknas som PopulärKultur? Svaret är inte ja som förut utan nu är det nej. Creedence är rock men åter till saken: jag kan njuta av pop jag med ibland.

Och när jag njuter av Pop-musik njuter jag av detta eminenta CD-album av Samuel Fröler som min mamma och jag lyssnade på tillsammans under bilfärder till vår sommarstuga i Värmland en sommar för måhända kanske möjligtvis tio år sedan? Ja: "Blunda mig till ljus Igen", detta Pop-Album av Samuel Fröler, mer känd för er som Skärgårds-doktorn (Eller var det Gärsgårds-doktorn *sKRATTAr*). Denna CD har många höjdpunkter men den som ej kan glömmas är den erotiska "Blues för vänster hand" som fick mitt tonåriga jag att rodna av skam och självidentifikation. Såhär kan man höra en del av den:

”Onani javisst
Jag är en onanist
En dans med mig själv
När jag är helt själv
Det är ju så underbart
Och ganska kladdigt
När det är klart”

Snälla säg att ni förstår den? För jag blygs för att Tolka!

Väldigt Väneligen
Eder Krister

torsdag 10 april 2008

Ode till Peter Englund och hans blåa blommor

Hemskhet
Skönhet
Ni följer varandra
Sjunkna suffléer
Ädla bidéer
Ni döljer varandra
Är det livet,
skall det levas så?
Att när vackerheten visar sig,
ödsligt stolt och blå
Ska den drabbas utav vintern,
skall den bäddas in i döden då?
Kanske
Möjligen
Är åldern Kristers kalla snö

Tillägnad Peter Englund.


(CopyWright) Krister Holmér

MörkerMonstret K.H.

Folk som ser mig
kanske tänker
"Oh en sån karl!
Med mjöliga fingrar
och allvarsam blick
Oh en sån karl!
Jag skulle skatta mig lycklig
om jag honom fick"

Men vad de inte vet om
är min mörka sida
en sida mörkare
än svartaste sot
Som bär på de synder
som ej har en bot
Som tynger mig väldigt
som en kedja runt min fot
Som för evigt och alltid
kommer vara ett hot
Så fly Mig,
du kvinna
Som tror dig
kunna finna
Trygghet och ro
Men stanna dock kvar
om du älskar och ser
detta Monster vi kallar
Krister Holmér

Sorglig Copywright Den som Föraktar sitt Namn (=Kr*ster H*lmér)

onsdag 9 april 2008

Stolta Mary

Text: Copywright Krister Holmér
Musik: Copywright John Fogerty

Lämna ett jobb in i staden
Jobba för en man både dag och natt
Och jag drömde alltid om samma sak
när ljuset hade släckts och allting va svart

Kavlen den rullar och rullar
över kakor och bullar
Rullar, rullar, rullar ner vid floden

Träffa en stolt tjej på fiket
Hon sa hon visst nog precis hur det ska va
Hon drog mig med, ner till en brygga
Och där tog hon allting som hon ville ha

Kavlen den rullas och rullas
och jag jag fortsätter kn*llas
Av Mary, Mary, Mary ner vid floden

Om du kommer ner till floden
Tror jag du att hittar folk som har bröd
Du kan med få smaka och prova på att baka
De kommer nog äta fram till sin död

Kaveln den håller stilen
Och jag, jag sitter i bilen
Med Mary, Mary, Mary ner vid floden

Mary, Mary, Mary ner vid floden

Blev ingen brand

Jag brände för övrigt aldrig ner bakmaskinsfabriken igår kväll. Det blev inte av. Men tagen er allen i akt! För jag kan ångra mig. Även Krister kan lägga ned den nåd som blivit antagen.

Väneligen
men även strängeligen,
Krister Holmèr

Dagens bok

Idag har jag läst om en bok som heter "Regelerna" av Sara Mannenheimer. Ni får själva bestämma om detta betyder att jag har läst den för andra (eller tredje, fjärde?) gången eller om jag läst om den i DN. Kära läsare, ni bestämmer själva. Den handlar om en ung bagerska som gör ett konstigt bakverk. Det består av ett äpple, pumpafrön och alger. Mkt konstigt men hon använder ej bakmaskin och då blev jag glad. Hon använder händerna och knådar och står i och alldeles mjölig blir hon! Sen viker hon saker medans hon äter sitt Konstiga Bakverk och sen så tar boken slut. Mycket abrupt och man anar en spår av modernism? Har du läst Birigitta Trotsig Karin? För det borde du göra, säger alla.

K.H.

tisdag 8 april 2008

Jag hotar Eder

Jag ska bränna ner bakmaskinsfabriken!! JAG SKA BRÄNNA NER HELA BAKMASKINSFABRIKEN!!!! DEN SKA BRINNA SOM DET BRINNER I HELVETET FÖR DEN ÄR FÖRMDOLIGEN FRÅN HELVETET EFTERSOM DEN ÄR SÅ HIMLANS HIMLANS ONDSINT!!

Icke väneligen,
K. H.

Ilskans poem

Jag är en riktig bagare
och bagare bakar bra
Jag är en arger bagare
för bagare ska man ha
Men ändå köttar kötthuven
med dumma små maskiner,
ännu gör ni låtsasbröd
och fåniga små miner
Jag ska säga er,
hela j*vla bunten
Att jag är riktigt
och ni är STR*NTEN!

Jag är en riktig bagare, jag
och bagare bakar bra
Jag är en arger bagare, idag
för bagare ska man ha
Men ni svinar och ni korkar
och uppför er som sk*t,
om ni inte ens kan baka
kan ni väl komma hit
Här kan ni köpa bröd av mig,
för jag säger alltid nej
till dumma str*nt-maskiner
och till den
som för mjöliga händer är för finer


copyWRIGHT Krister Holmér

Arg! Så s*atans arg!

Nej nu räcker det med Snälla Krister. Nu har jag skrivit dikter (milda men ändå beska) och visat mig Känslig men nu ska jag vara Arg. För vet ni vad det värsta jag vet är? Alla satans KÖTTHUVUDEN som bakar sitt bröd med bakmaskin för det är så löjligt! Vad är ni rädda för? Vågar Ni inte få mjöl på händerna? Äro Edra händer för svaga för att knåda? Nej jag blir så arg jag kan inte förstå. Tr5or ni att ni är bättre än Jag? Tror Ni DET? För Krister är en mäster-bagare sabnna muina ord! En mästerbagare och vem äro Ni? Jo det ska jag säga Er. Ni äro en p*tt! En p'tt som ej är en riktig bagare.

Icke Väneligen
DS

Den Lilla Döden (=Orgasm)

De förtappade må sjunga:
"Den lilla döden
kommer först
Endast en fallos
kan släcka min törst"

De visa må sjunga:
"Den lilla döden
kommer sist
En fallos är
en Anti-Krist"

Dessa båda visdomsord
har jag (Krister)
på mitt bord

Ska man följa
köttets lustar?
Eller ska man följa
lätta pustar?

Lätta pustar
kan ej föra fram,
en sann poet
han drivs av SKAM!

Copywright Krister Holmér

Den ystra vänskapen

Förr var vi nära
var eviga dag,
som vänner är
mera gilla än va kär

Förr sprang vi runt
på Uppsala torg,
förr fann vi skatter
i koja och borg

Men, hej
var är du nu?
Jo, du är
i Thailand med din fru

Hej gamle Frej,
tjolahopp tjolahej
Hej, gamle bror,
tänker du på mig?

Minns du skogarna
vi brände,
minns du nässlorna
vi kände

Minns du degarna
vi jäste,
minst du grytorna
vi frästa

Minns du Fogerty
och Creedence
Minns du när allting
var fridens

Hej gamle Frej
tjolahopp tjolahej
Hej, gamle bror,
gamle vän och kumpan
saknar du din frände
fem gånger om dan?

Snart så vänder du
nog hit tillbaka,
tänk, då ska vi stoja
och brusande braka

Snart så kommer du
nog hit igen,
då är du och jag,
min gamle vän

Hej, gamle Frej
tjolahopp tjolahej
Hej, gamle bror,
jag saluterar dig


Copywright Krister Holmér

måndag 7 april 2008

Dygn, du är mitt Yggdrasil

Här sitter jag
den bakande poeten
på en kvällskvist
och innerligast hoppas
att den icke skall gå av

Här hänger jag
den bantade profeten
och kramar nattträdet
för att inte
hastigt ramla ner

Här flyger jag
den brakande kometen
ner från stammen
hastigt virvlande

Här ligger jag
den brustna poeten
och känner morgonljuset
värma mig
Det gryr!
Det gryr!
Ånyo jäser morgonen till dag


(C) D.S.

Onomatopoetiskt Hawaiianskt Haiku (Skrivit av Kristyer Holmér: Fritt efter Gunnar Ekelööfs Dikt med samma Namn)

Karaoeko kan jag sjunga
Karaoeokokeo kan jag sjungaganganga
Karaoaraeokeo kan jag sjungungangangagaga
Karaoeoekeoaeokeo-eko kan jag bara höra...
Hörararaöraöraraöraaraöraöraraarararaöra

(C)opyWright DS Holmér & Gunnar Ekelööf

Lesbiska tårtors like

Tårtors like syns mig den bullen vara,
den som finns nybakt på vacker bricka, den som
i min närhet ler med ett fint mönster av
spritsad vit grädde

Och dess ljuva, frestande smak som alltid
i min mun bragt tungan i häftig vattning.
Om dess marsipan skymta förbi mig flyktigt,
darrar sig handen;

tungans rygg är fuktig och under tröjan
löper suget genast i mina tarmar;
ögats blick blir röd och det bakas plötsligt
i mina drömmar.

Hungern rinner ned och en skakning griper
all min arma buk. Jag blir mere guldigt
gul än marsánens sås. Och det tycks som vore
mättnaden nära.


Copywright Krister Holmér

När osannolikheten överträffar det orimliga

Ojojoj. Nu begynner mig änteligen återhämta mig från Helgens ekvivalenta eskapader! Det har ju icke blivit så mycket upopgraderat här på bluggen under Lördagen och Söndagen (men jag hoppas att jag kompenserareder för det med de fina nyinscannade diabilderna på mig). Detta för att jag halvt om helt legat i koma. Hufvudet mitt har bultat - ack, ja - och kräksningarna har varit många - oh, ve - men nu är jag åter kry.

Vad min korta men intensiösa sjukdomstillståndshavande hade sitt beroende på kan jag inte veta säkert. Kanske ett vårkräksjukevirus som letat sig ner i mina drinkar i lördags. Hur som det är tänkte jag åtminstone nu förtälja om min storartade Lördags-kväll.

Som allt annat äventyrligt började hela tillställningen i lugnans rod. Vi hade samlats hela gänget från studentiösa poesiföreningen "Ett sällskap för döda poeter". (Alla utom Frej då. Men han teligraferade till oss då och då under kvällen så att han däremed var med än-dock.) Vi satt hemma hos Torulf och reciterade våra senaste alster för varandra (jag fick stående ovationsapplåder för min "Inunder boken") men så ledde det första till det tredje, utan att vi ens märkte det andra, och plötsligt hade ett tu tre gått utan att vi hade börjat endligtens blinka. Och så stod vi välan där. Utanför det ståtliga nationshuset, där vi gjorde storskalig Entré.

Alla voro vi ett grand på örat, och välan inne på slottet bälgade vi iss ytterligare. Och ser man på! (Alltså: Såg vi på!) Det var kareokeokväll! Själv har jag aldrig sjungit kareokeo, bara ätit susschi en gång. Men jag förklarade att jag var en medlem av den Stora Spexue-Gruppen och var van vid Scen-Konst, så de lät mig avancera upp på scenen och övverräckte den sladderade mokrorofonen i min hand.

Och tror ni mig när jag säger det? KAN NI VERKELIGEN TRO DET JAG SKA SÄGA NU?!!! JAG TRODDE DET KNAPPT SJÄLV! Jag bad de starta maskinapparaten "Låt text och musiken flöda" sa jag. Och så börjar ju musiken och jag - Krister Holmér d.y. - hör vilken låt det är. Helt ossannolikt. HELT osannolikt. De spelar min absoluta absoluta favoritsång, av alla jag känner. MOT ALLA ODDS. Första gången jag sjunger kareokoeo alls då, och så kör de PROUD MARY med CREEDENCE!!1 FOGERTY!!

Men jag var helt lugn. SOm en filbunke på utsidan, men som insidan av en halvfull filbunke som man skakar på på insidan. Och jag sjöng (som en Gud sa dom sen). Och det gick så fasansfullt galant - att jag fick arrgöserna att upprepa låten två gånger till. Och varje gång gjorde jag lika stor succé och varje gång mottog jag lika himmelsktdånande applåder och därtill en hel del ovationer! Sen - när jag sagt att nu får det vara nog, nu räcker det, och de hjälpte mig ner från scenen - då utsåg min Goda Vänner mig till "Kvällens Prisse". Det första gången i mitt liv jag blivit kallad det (av någon annan än mig själv).

Ni må tro att jag var glad. Och ni må förstå att jag inte förräns nu på riktigt funnit kraft och verktyg för att beskriva dessa upplevelser.

Väneligen,
alltid, för evigt,
eder
Krister Holmér

söndag 6 april 2008

FOTO X-TRAVAGANZA

Ni kanske trodde att min lilla FOTO X-TRAVAGANZA slutade med bara bilder på mig men då kanske ni trodde fel? Ja ja ja det gjorde ni! Innan det är dags att dra ned nattmössan över lyset vill jag visa er en bild på min Gode Vän Frej som han e-postade till mig från sitt hem i Thailand men bilden är gammal. Den är från i Vintras då vi hade svenssexa innan han skulle gifta sig med sin Ljuvliga Fru. Först bakade vi med torrjäst och bikarbonat (det jäser mycket snabbare så) och sen hade vi en omgång i abdrummet. Denna bild är från precis innan vi började vår omgång som var lång och sen sov vi. OBS! Med omgång menar jag i detta fall något icke sexuellt ´men i andra fall är det något Väldigt Sexuellt för då är inte Frej med mig utan en kvinna. Det kanske blev mycket prat för en bild men nu är den här:



Detta är en bild som talar bra för Frej för han är som han ser ut och ni ser hur han ser ut. Nu bor han i Thailand men en dag ska jag hälsa på. Då ska jag skriva Blogg från Thailand *S*

Väneligen
D;S;

Kristers tre ansikten

Gossarna arbetade Snabbt och till dem vill jag således säga Tack Gossar för att ni arbetar så Snabbt! Jag kanske inte själv är den som ska säga så men dessa bilder blev väldigt föträffliga (motsats-ord: dåliga) och jag ska ha dem som julkort när den tiden då närmar sig även om det dröjer. Om det finns en sak som man borde tänka på nästa gång man blir Fotograferad är att le lite mindre även om mamma säger att man ska le mer för om man ler ser man inte ut som en Mystisk Karl utan man ser lite mysig ut. Och lika många som de kvinnor som vill ha en Mysig Man är de kvinnor som vill ha en riktigt Bad Boy (=stygg Gosse). Nej usch vad jag babblar på ni ska ju få beskåda Fotografierna:


Detta är jag när jag vill säga: Hej! Jag heter Krister och jag är en Trogen Följeslagare men likväl en Djärv Våghals!


Detta är då jag då jag begrundar något som formar min fasination. Men vad kan detta vara? Månne ett verk av den unge Auguste eller kanske en erotisk novell skriven av Undertecknad (=Krister Holmér)??????


Detta är den bild som jag är mest nöjd med ehuru den visar mig som pilsk. Betraktaren ser att jag är pilsk men tycker att jag är mystisk för vad ska jag göra med kavlen?? Ska jag "bara" baka ut en liten oskyldig bull-deg eller ska jag göra något Förbjudet?? Det finns många frågpr men vad tror Du?

Kommentera Kära Läsare men alla Fotografuier är Copywright D:S:.

Väneligen
D:S:

lördag 5 april 2008

Fotografiska dokumentationsögon-blick

Det har inkommet ett och annat mail skriftledes om att man vill se nyare fotografier av mig, K. H. Och visst - jag är den första villiga att erkänna och konfecera att den är den lite åldrad bild jag har som presentationsporträtt för tillfällen. Tyvärr, pardon, har jag icko i min ägo en diggetalcamera. Men nu är det braskat och nu är det gjort - jag har nämeligen lämnat in ett antal färska diabilder på mig, som nu de charmanta gossarna i fotografibutiken skall överföra till Diggitalt format. Vänta bara, brödror och systror, snart kommer de färska som puret, här på bloggen.

Håll ut.

Väneligen,
D.S.

fredag 4 april 2008

Inunder boken

Inunder boken
bortanför ICA
fanns en madrass för två
Vi la av oken
och tog en fika
då började blodpumpen slå
Jag nynna en bit, en av de mina
- pomtiddelipom -
och du sa "Jag heter Sabina"

Oh, du var grann,
min vackra kassör
där under kala små grenar
Vi smekte varann
så där som man gör
när lusten och kärleken skenar
Och du viskade ömt, i örat på mig
- pomtiddelipom -
och jag la två mjöliga armar om dig.

Sen slet du av mig
skjorta och byxor
med en blick som om du var galen
Och jag drog av dig
tröjan med mönstrade yxor
och glömde med ens alla kvalen
Du drog upp nånting ur kassen från ICA,
- pomtiddelipom -
körde in den i mig, jag vågade knappt inte kika

En stund senare
när du kände dig klar
åt vi varandra som bakelser opp
Aldrig något lenare,
eller mer underbar
har jag smakat, än din söta kropp
Mellan tungvirvelvarven sjöng vi ihop
- pomtiddelipom -
om att ingen vet om våran kärleksgrop

(COPYWRIGHT) Krister Holmér

torsdag 3 april 2008

Lovers and leavers, nej

Jag kom polötsligt på nu att det kan vara så att någon av er har misstolkat mig. Jag har INTE inlett nåt förhållande med Sabina ÄN!!! Alltså är jag fortfarande tillgänglig för er alla, för lite heta kakbak. Sabina är mer... Hur ska jag säga? Hon är någon jag måste närma mig med stil. Ervärdiga mig, om ni kompletyerar vad jag säger. Ett mer långsiktigt trånande. Ett förföringsprojekt där jag måste finslipa alla mina mest infernaliskt vackra metoder och charmteknikaliska knep och smidigheter. Och till dess - och kanske efter åt också, vem vet vad hon säger - är jag tillgänglig för er alla. Med mina ord, dikter och min vetemjölstalkade kropp.

Väneligen,
Den Samme

kÄRLEKSDEGEN

Var det gudarna
som tog dig ner från molnen
och satte dig på stolen där?

Var det Venus själv
som lärde dig att dra streckkoder,
var det gudinnan
som visade hur man tar betalt?

För sättet du gör det på,
dina extravganta naglars viftningar,
de är med gudom mätt,
det äger vackerhetens rätt.

Sabina,
du mat-bands-härskarinna,
du jäst-försäljerska,
du är en vacker mö,
för dig skulle jag,
Krister Holmér,
lägga mig ner och dö.
Men helst i den lilla död,
som de erotiserande fransmännen nämner,
helst virvla bort i orgasmens kvittomoln.
Vill du ta mig dit Sabina?

Var det du som stjälpte
all torrjäst i mitt hjärta?
Var det du som blandade det
med kroppstemterad mjölk?
Var det du som lät ingridienserna
ligga under bakfilten och växa?
Visst var det du,
som fick mitt hjärta att slå.
Visst var det du,
som fick hela mig att växa,
som fick det att gå
gång på gång
bara när jag tänkte på dig.

Jag blir hungrig
när jag ser dig,
jag är skakig
när jag ber dig
KAN DU TA MIG NU SABINA?!!
KAN DU TA DIN KRISTER HOLMÉR?!!!
KAN DU BLANDA MIG OCH GRÄDDA MIG?!!!
KAN DU KOMMA TILLBAKA OCH GE MIG ÄNNU MER?!!!

(copywright D:S.)

Kvällen i går

Igår kväll var jag på den första Repetition inför min Uppsala Spexue. Detta var något som var roligt för jag hade väldigt kul. Regissören gav mig beröm "Bra Krister!" sa han och flera andra sa "Bra jobbat Krister!" när jag sagt mina repliker och herregullegud vad detta kändes bra trots att jag är så van vid att få mycket beröm kändes det bra. Jag bestämde mig för att fira, och vem kan fira utan jäst? Så jag gick till Konsum för att köpa min Jäst och stod i kassans kö och drömde om alla långa Bauetter jag nu skulle baka men så såg jag Henne. Hennes hår var blont och hennes läppar skära, ögonen blå och hon hette Sabina för det såg jag på hennes namnskylt när jag gentlemannamässigt utförde en diskret inspektion av hennes Yppiga BArm (den var yppig men inte fyllig - precis som jag vill ha den). Jag gav henne många långa ögonkontakter när jag betalade så låååångsamt som möjligt utan att säga ett ord och när jag gick därifrån vände jag mig mot henne för en sista låååååång ögonkontakt. Denna Ljuvliga Sabina... När jag kom hem var jag så upphetsad att jag inte orkade baka jästen fick ligga kvar i kassen medan jag la mig på sängen och tänkte på Den Ljuvliga Sabina och tänka var inte det enda jag gjorde och jag låg där väldigt länge.

Sen tittade jag på min dvd-box med drama-produktionen om Den Unge Auguste med Jonas Karlsson (Oh fantastiske man!) i rollen som Den Unge Auguste och sedan sov jag gått och väl med min Sabina i min dröm där jag hade två pen*sar.

onsdag 2 april 2008

Favoritvidijo



Det här är min favoritaste video jag känner till och vet...
Varflör då? Jo: Därför: Det är deg och bakning. Det är en svensk huvudpersonkaraktär.

Den här filmen gör mig både glad och ledsen. Glad för att att den är så himmeliskt kul!!!! Jag brukar skratrta tills jag gråter och har ont i magen och strupen när jag ser den!!! Speciellt de första gångerna!!! När de på filmen skrattar io bakgrunden, då skrattar jag ännu ändå mer fast jag bara är en och de säkert är flera och dem är ju ändå på film och tv!

Men den gör mig ledsen, för att jag blri rädd. Tänk om min deg skulle göra så mot mig en dag. Om jästen tar över och allt går åt pipansvägngen och den börjar leva och överfaller mig!!!! Inte så troligt och sådär kanske, men tänk om, TÄNKT OM! Jag drömmer om det ibland. Som en mardröm. Att jag är en svensk bagare som gör världens största deg men sen börjar den leva och försöker döda mig. Fast sen burkar jag vakna och då kommer jag på att jag har fått den drömmen för att jag undermedvetet börjat tänka på den här filmen och då börjar jag tänka på den mellanmedvetet och då börjar jag skratta tills jag gråter (fast glatt) och sen somnar jag om (kanske med en naken kvinna!!!).

Väneligen,
DS

Om att vara de man e (och ha musctasch)

I en blogg, har jag förstått mig på, handlar det ju om att vara personlig, om fokularisering och intemitet. Därför tännkte jag häre anvisa varför jag har mustasch.

Min mustashch är inte särledes tjock och grymglig. Dock är den min stolthet. Holisiken tog sin början då jag en dag, för två år sedanledes, kom till min kära bagarskola. Sen kom jag hem från bagarskolan. Men inte hem till mig. Dock hem till min bagarfrökan. (Ojdå.) Och när jag vaknade morgonen efter, då hon hade så som säga hade "bultat på" mig med en kavel kände jag tvivel: Är jag verkeligen en man nu?

I flera dagar gick jag i ångermål. Vankandes och begrundader hur jag skulle ta mig till... För även om jag äger många manliga egenskaper så äger jag också kände jag då många icke särskiljet manliga saker att jag var det, men ändå kanske inte. Att vara man är en bräcklig sak. För man måste visa styrka och framförallt måste man visa manlighet och det kan vara så ibland att den där manligheten inte är så lätt att få fatt på (för den del). Och då. Och sen. Kände jage att det ändå är viktigt. Även om jag blivit tilltalad som "Krister, du e vad du e" så visste jag också att om man inte är man - och det är bräckligt att vara, eftersom man så lätt slinter - så är man inget (om man inte är kvinna, då är man ju mycket, men jag visste då att jag inte var en kvinna och därför måste jag vara en man för om jag inte klarar att vara man vad ska jag då var, vem ska då vara Krister?) tänkte jag. Då begrundade jag ytterligt vad som var prikärt och kom fram till att den största manliga symbolen förutom p*n*s*n är mustaschen.

Alltså skaffade jag en mustasch. För med en mustasch på läppen är jag icke inget. Jag är en man. Jag är vad jag är. Krister Holmér.

Nedräkningen är avslutad

För jag kände att nu, alldesamans, nu för det faktiskt räcka och var nog. Ner till 1231 kom jag. "Bätte lycka nästa gång, Krister!" säger jag till mig själv. Hoppas att allt det och allt annat går bra och bättre för er andra.

Ett poem om räkning
Vare sig man räknar upp
eller nedräknar
neråt
Är det som droppar
i ett litet, litet hav
som ändå är så stort
För varje droppe är ett tal
och vi kommer aldrig nånsin räkna alla
Det finns alltid någon deciliter kvar i havet,
som vi aldrig kommer simma i,
det finns alltid någon droppe kvar i bäcken,
som vi aldrig kommer gråta
Men ändå fortsätter vi att dricka,
ändå fortsätter vi att räkna
För vi vet aldrig
- vem vet? -
kanske en dag når vi fram
Till dess är vi bara, du & jag & Oden
människor och gudar
utan båt

tisdag 1 april 2008

Nedräkningen har börjat...

Nedräkningen har börjat...

/DS

Morgontimmarnas poem

(Detta skrev jag ner på ett kvarlämnat bull-papper på mitt natt-tygs-bord, när jag vaknade kallsvettig och kladdig i natt.)

Havre, gräs och öppna slätter
Hästar, o högt travande djur
Ären I fria?

Talgboll, kvistar och mjuka moln
Fåglar, o högt flaxande varelser
Ären I fria?

Mull, gångar och daggvåt mark
Maskar, o djupt krälande kryp
Ären I fria?

Är ni fria från oken
som tynger på min rygg,
Är nu fria från sjoken
som stänger min blick
Finner också salta vattnet
edera ögon
Finner också mörka tankar
era lober
Känner också ni, som jag,
smutsen, längtan och skammen efteråt

Galopperande, susande, grävande varelser
Ären I glada, finnen ni frid?


(Copywright) Krister Holmér