fredag 21 november 2008

Une baknning de favorite

Du säga Menuett,
då säga jag walz.
Du säga Tango,
jag säga inget allz.
Ty, det spela ingen roll,
för en man af rang att veta,
vad dansen som han dansa kallas,
ty de alla äro heta.
Du är en präktig qvinna,
du väcka min amour.
Du äro hertiginna,
och min Luste den äro stor.
Dina kinder är som bolster,
dina ögonlock som lakan,
en skrynklig filt din näsa
och sängen äro hakan.
Dessa tankar tänka jag,
ty du får mig att på sådant tänka,
plyschbeklädda sovrum,
där den sexuelle njutning finns att skänka.
Men, grevinna,
så stå vi här i dansen,
jag äro röd om Kinden
och du äro lite skamsen.
Men bort och kos,
med skamfullhet!
HIT, så tvärt,
med UPPRYMDHET!
Du gäcka mig med rullningar,
du väcka mitt begär,
du sträcka dig i bullningar,
du göra mig helt kär.
Men det som eggar mig till fullo,
med din ljuva, vackra kropp,
är att den te sig som en degklump,
som bölja sig därunder, i alla dansens hopp.
Och som du, la Belle Amie,
säkert, säkert vet.
Äro denna Menuetten,
en dans som gör en het.
Så när vi svänga runt här om,
och taga våra steg,
då yra det av mjöl omkring,
då bakas så din deg.
Så när vi dansat färdigt,
när vi gå från balen ut,
då har du gräddats färdig,
då får jag SLUKA dig till slut.

(C) Krister Holmér

Inga kommentarer: