De fattigas dag
är sällan störst
De lortigas hav
är fyllt av törst
De svagas liv
är utan någon mening
Denna sanna lyckan
stavas bostadsrättsförening
De långsammas syfte
är att känna skam
De trögas plikt
är att plöja land
De förslavades mål
är att servera bord
Endast kapitalistens mage
skall bli smord
Ty tiden vi lever i
är den första och den sista
De hemlösa skall fördrivas
och livet skall de mista
De fattiga ska ut,
både från sina hem och ur tanken
Men jag, jag får skratta
hela vägen fram till Banken
Copywrite (och vinningar): K. Holmér
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar