När jag samla mod

Ty detta är dikten,
jag icke tordes skriva
Ty detta är dikten,
jag icke tordes ge.
Till dig, till dig,
de svällande bysternas gudinna,
till dig, till dig,
de rullande fetternas grefvinna.

Vad jag känner?
Det veto EROS.
Vad jag äro?
Det vet AMOUR!

Min önskan,
att försvinna
in i dina kroppsliga skyrmslen
Min önskan,
att förtvina
inom dig

Min vilja,
att uppslukas,
att nedsköljas,
att bli en del
av dig

Må jag fastna med handen i din mage
Må jag hava tån uti ditt gäddhängslår
Må jag hava kyss emot din strupe
Må jag fastna där, bland hudveck, där du står

Detta äro
vad jag vilja
Men, vad äro då jag få?

Intet, blott intet.

Varföre?

Ty, jag ingalunda töres
att förtälja dig,
att avtäcka min Eros,
att visa dig Amour,
att recitera dikten,
att visa var jag bor.

Här bo jag,
gudinna,
i ett kyffe, utan plats
Här bo du,
grefivnna,
i ett fasligt stort palats
(Men ock,
bak om
min hjärte-klaff...)

*dunk-du-dunk*
*hjerteslag*
*svelle-kropp*
*ett sus*

(c) K. H.