Kanderade frukter,
eksotiske lukter.
Tänk ett sådent på-hitt,
att med dylikt
pynta min P*itt.
Du bragte parfym,
du bragte en plym.
Sen upp på en holme,
du sprutade och fläktade
min käre, käre D*olme.
Met krepp-papir
och rödgad Kir,
sitta du på Huk,
drickandets vinet,
smyckandets min k*uk.
Likt en Prinsessa
i vacker kreppad skrud,
skrider D*asen fram
likt en nykysst brud.
Rosig och stel,
men lyckelig och hel.
Du fråga min Sn*oppe,
"Kanske ett Stoppue?"
Men svaret vordo nej,
kanske kan du trötta mig,
men aldrig med den svålen,
att du ger nog till p*ålen.
(c) Krister Holmér
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar