Ehuru jag idag stående vardande på jobbet, med händerna nedsänkta i en deg de la rose och masserade denna, inmarcherade en ynglig ung dam, vars silkesyta mig frapperade. Annette - den assistente sociale, som min högt omvördade moder har låtit anställa ovanpå mina vägnar - haver i stenhuggna ord, givit mig rådet att icke idka älskog på två veckor, vare sig med quinnor, männer eller lös-vaginor. Detta i klander ville jag ändock icke låta den unga skönheten förbiglida mig, varuppå jag inledde en konservation med Skönheten.
Jag sporde henne så: Vare du student?
Svaret hennes löd: Javisst! Jag är blott en ung student!
Därpå löpte ett långt och vackert sirlande samtal, mellan oss båda. Vi talte om ena tinget, och det andra aprés. (Visst föreställde jag mig degen under mina händer vara hennes barm, men icke en inbjudan, icke en erigerad blick släppte jag från mig.)
"Nå, Krister, var det allt du hade att berätta? En charming anakedot, yes?" Nej, min sydbrittiske frände, icke blott. "Vad har du mer att förtälja, yes?" Jo, det skall jag säga dig. Hon förtalde nämeligen att hon var student vid den Litteraera Vetenskapen. Hon förtalde - då jag sporde - hur deras filosofer resonerade. De resonerade i tolkningar! Visst haver jag tolkat förr - "Yes, visst, du har ju tre lysande tolkningar i den här bloggens titel for example." - men icke grundligt, icke enligt konstens alla regler. Därför skall jag pröfva detta nu:
Jag tolkar Creedence "Bad Moon Rising".
Jag tolkar det således, att de mörka moln som stiga, icke endast skall reflektera de äkthetens och fasthetens mörka moln, som om höstdagar skymma våra skyar. Jag tolkar det även och således så att dessa mörka moln som stiga, ochså är tankens orosmoln! Det är PSYKET! De mörka molnen Fogerty besvärjer är SYMBOLER! De stå för något djupare. De stå för annalkandens smärta, och annalkandens sorg.
Detta fann jag spännane! Att spänna intellektets vidder. Ytterligare! Längre! Till rymdens gränser och sedan åter!
En kort film har jag även funnit, som haver Ovan nämnda musikstycke till ledmotiv:
Väneligen hälsning,
Kristr Holmér
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar